Med livet som insats!

Som planerat så skulle vi idag ge oss ut och för första gången trampa spåret inför Örträskdraget. Vi hade fick låna vår fars Viking,ett monster till skoter. Den passar alldeles ypperligt till trampning av spår,men kör man fast kan loppet vara kört. De klassiska åkarna har åkt i några veckor så det var inte helt otrampat,så vi började med att bredda spåret och klippa grenar som hängde i vägen. Sofia körde och jag skulle som det kallas "burka" vilket innebär att man ska hänga å slänga bak på skotern så den behåller rätt kurs. Vilket inte låter så avancerat om det inte är socker snö som det var i dag,då vi hamnade utanför det klassiska spåret så ville skotern dyka rakt ner. Och när vi första gången hamnat på botten och tog oss lös genom att jag stod på ena skidan så upplyste min syster mig om att jag nästa gång skulle vara tvungen att kasta mig åt sidan om vi skulle hålla oss på spåret. Då vi kört halva spåret runt så kom Stefan och Ingrid i kapp oss med den knall gula baklänges skotern. =) Efter en stunds övervägande så åkte dom hem och hämtade sladden och vi åkte ut på ett tramp varv till. Och när vi hade kört det klart med Stefan sladdandes bakom oss så kan vi konstatera att vi ligger ganska bra till. Spåret kommer att bli mer kuperat än tidigare år,vilket innebär mer spännande åkning både uppför och utför. Vi ska försöka bredda där det går men vissa partier blir tajtare. Ett svindlande spår mellan tallar&granar,över bäckar och åar. /Sofia & Anna